Efter döden

Vad händer med en död kropp? Liket körs fram och tillbaka. Åker in och ut. Rutiner följs. Datum bokas. Dödens process är igång – en sluten värld där vi sällan vet vad som händer. Som sällan visas på bild. Som det sällan pratas om.

Döden är tabubelagd. Vi vill ju inte bli för närgångna, vi vill visa vördnad. Döden är skrämmande och obehaglig. Vissa saker känns bättre att inte veta. Att inte prata om. Att inte visa. Intellektuellt är det lätt att förstå vad som sker med en död kropp. Däremot är det förgängliga och den abstrakta tomheten inte lika lätt att ta in. Döden är obarmhärtig. Ambivalensen mellan det känslomässiga och det intellektuella är förvirrande.

Fotoprojekt består av en blandning av färg- och svartvita bilder där jag har dokumenterat hanteringen av döda kroppar. Förvaringen. Kylrummen. Byte av hyllplan. Återvinningen. Kistan. Urnan. Den långa väntan. Allt medan vi andra, levande, strävar på.

Projektet är ett pågående projekt och byggs på allt efter som. Antagligen ett sätt att hantera min dödsångest. Idag finns en kortfilm och stillbilder i berättelsen.